Jag hatar verkligen begravningar. Innan kan man leva lite i förnekelse och tro att personen i fråga fortfarande lever, men på begravningar får man den hemska sanningen rakt i ansiktet.
Jag hade bestämt innan att jag inte skulle bryta ihop och stortjuta som jag gjorde på mormors begravning. Jag klarade det ganska bra, men det krävdes all min viljestyrka när jag såg att pappa torkade sig i ögonen.
Nu har man inga mor- eller farföräldrar kvar. Farfar var den sista. Förhoppningsvis behöver man inte gå på någon mer begravning på mycket länge.
Rest In Peace
Bert-Ove Ragnarsson
1941 - 2008
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar